Ghosts in my closet

I förrgår så kom Erik hit efter jobbet runt lunchtid för han hade slutat tidigare. Då Gick vi på en promenad mot stan för att väcka mig till liv (liiiite trött!) Vi gick in på Djurmagazinet en sväng och skulle köpa kattsand till Sid. Men det var så himla dyrt, och eftersom jag är fattig så bestämde vi oss för köpa en hink och hämta vanlig sand någon annan stans. (Sid älskar att gräva i sand) så vi åkte hem till Skräddarbacken där dom hade en stor sandhög brevid Eriks föräldrars hus. Efter det så ringde pappa till Erik och frågade om dom skulle åka motorcykel, och han undrade även om jag ville förlja med. Jag har inte åkt med pappa en enda gång, trots att han haft motorcykel så länge. Jag vet inte riktigt varför det inte blivit av, jag har ju ett motorcykelställ som mamma köpt till mig som aldrig är använt. Den här gången sa jag "Ja" och både pappa och Erik blev helt lyriska haha. Jag och Erik åkte hem till årby så bytte jag om och Erik for iväg med bilen till Skräddarbacken och så åkte jag bak på pappas motorcykel dit. Jag får ju tyvärr inte åka bak på Eriks eftersom han bara övningskör än så länge. Vi tre åkte i alla fall en lång tur på säkert 7 mil halvägs till Falun och runt Torsång. Vi stannade och fikade i Torsång efter halva tiden, och då frågade pappa hur det kändes att åka, då sa jag " Jo kul, men det går så himla sakta " (vi hade legat runt 90 km/h kanske) Då skrattade han åt mig och sa att han skulle åka om Erik en bit och dra på som sjutton så jag fick känna. "Ja visst sa jag, inga problem" 
Och när vi kom på en raksträcka sen så sa han "håll i dig nu" och jävlar vilka  Gkrafter haha. 150 km/h gick det, skiträdd var jag haha. Klamrade mig fast runt magen på pappa, och blundade för jag vågade inte ens titta.  Tydligen ska det bara vara en bråkdel av vad motorcykeln ska kunna gå i, så jag vill inte ens veta hur fort det är!